Studerande över 25 år som fått studiestöd för högskolestudier

Uppdaterad: 7.9.2017
Uppdateras nästa gång: 9.2.2018

Studerande över 25 år som fått studiestöd för högskolestudier

En central målsättning beträffande högskoleutbildning är att de studerande ska utexamineras och komma ut i arbetslivet som yngre än tidigare. Att granska antalet 25 år fyllda studerande som får studiestöd för högskolestudier är ett sätt att undersöka hur väl målsättningen uppnås. Eftersom studentexamen i medeltal avläggs vid 19 års ålder och den målsatta tiden för att avlägga högre högskoleexamen i regel är fem år borde så många som möjligt av de unga som söker sig till utbildning på högre nivå vid 25 års ålder ha blivit utexaminerade och kommit ut i arbetslivet.

Många faktorer kan leda till att studierna drar ut på tiden, såsom den studerandes ålder då studierna inleds, huruvida studierna bedrivs på heltid, examinas omfattning, utbildningsprogrammens uppbyggnad, studiestödets belopp och situationen på arbetsmarknaden. Studiestödssystemet utvecklas för att stöda heltidsstudier och att de studerande avlägger sina examina så fort som möjligt.

Under läsåret 2016–2017 utbetalades studiestöd till 54 500 högskolestuderande som fyllt 25 år, varav 53 % avlägger examen vid universitet. Antalet studiestödsmottagare har ökat och nästan nått samma nivå som under läsåret 2009–2010.

Bakomliggande faktorer för utvecklingen är bland annat inkomstutvecklingen. Också sysselsättningsutvecklingen har en inverkan på utnyttjandet av studiestöd – försämrat sysselsättningsläge får studerande som är inskrivna på högskolor att fortsätta med sina halvfärdiga studier och förlita sig på studiestödet.

I och med finanskrisen ökade andelen arbetslösa 25–34-åringar från 5 % till 10 % under vintern 2008–2009 och antalet lediga jobb sjönk dramatiskt. I mars 2009 hade mängden lediga arbetsplatser minskat med 43 % jämfört med föregående år. Situationen på arbetsmarknaden kan vara en betydande orsak till att antalet 25 år fyllda högskolestuderande som får studiestöd var tio procent högre under läsåret 2009–2010 än under föregående läsår.

Öppna tabellen
 
Källa: FPA
Beskrivning av indikatorn

Studiestödet tryggar den studerandes ekonomi under studietiden. Dess syfte är att på ett rättvist sätt möjliggöra studier för alla, oberoende av deras utgångspunkt.

Studiestödet är en behovsprövad förmån som förutsätter godkännande av läroanstalten, heltidsstudier och studieframgång. Studiestödets belopp påverkas av den studerandes ålder, civilstånd, utbildningsnivå och i vissa situationer även av föräldrarnas inkomster.

I statistiken räknas en mottagare av studiestöd som en person som under den statistikförda tiden fått studiepenning eller bostadstillägg eller som under den statistikförda tiden haft en i kraft varande statsgaranti för studielån. Statistiken över studieförmånerna framställs ur register för statistikföring på individnivå, vilka baserar sig på de databaser som används i samband med systemen för handläggning av studieförmåner.

Antal personer som får studiestöd undersöks läsårsvis. Utvecklingen i antalet personer visar på förändringar i mängden studerande och i de villkor som styr erhållandet av studiestöd, såsom inkomstgränserna. Årsinkomstgränsen togs i bruk 1.1.1998 och höjdes 1.1.2008. Yrkeshögskolornas verksamhet utvidgades och blev allt mer etablerad 1997–2000 vilket syns i det ökande antalet personer som fick studiestöd på 1990-talet. Under 2014 och 2015 fick högskolorna 3000 nya nybörjarplatser, vilken kan ha påverkan på antal mottagare av studiestöd.